Sharon Temesgen

Alla elever på Perslunda får egen dator

- Skolan på väg bli pappersfri

När 7C på Perslundaskolan har NO-lektion är klassrummet fritt från böcker, papper och pennor. Alla elever jobbar koncentrerat med egna datorer. Där har de allt de behöver.

”Skolarbetet har blivit lättare och roligare”, säger Saron Temesgen.

Bilden ovan: Saron Temesgen

Ockelbo kommun gör nu en storsatsning på att digitalisera undervisningen. Successivt under en treårsperiod med start i år utrustas alla elever i Perslundas 4-9-skola med egna surface, en hybridvariant som kan användas både som bärbar dator och som surfplatta.


Anna Höglund

”Väl använda pengar”, tycker Anna Höglund, lärare i NO och matte.

”Det är viktigt att hänga med i teknikutvecklingen. Självklart ska även våra barn vara med på tåget när tåget går fast de bor i en liten kommun. Det är till och med extra viktigt för en landsbygdskommun att hänga på”, menar hon.

Årets fyror och sjuor var först med att kvittera ut en kommunleasad dator. Under de kommande två åren får de nya fyrorna och sjuorna också datorer. Senast hösten 2019 är Perslunda därmed en-till-en-skola fullt ut, det vill säga en skola där eleverna arbetar med varsin dator

I början var nyfikenheten stor när de första datorerna rullades ut i september. Mycket tid ägnades åt att experimentera med saker som inte hade direkt med undervisningen att göra.

Men farhågorna om att det skulle fortsätta så visade sig snabbt vara obefogade. Efter bara en vecka var det fullt fokus på skolarbetet igen med datorerna som naturliga verktyg.

”Nu är det mer så att när man är klar med sitt jobb kan man göra något roligt”, säger Einar Sandin i 7C.

”Ja, som en sorts belöning”, menar klasskompisen Henrik Sjöberg.


Albin Björling, Filip Sen Thakuri och Einar Sandin

Eleverna tycker att skolarbetet har blivit enklare och roligare när de kan använda dator eller surfplatta för att skriva, läsa, lyssna eller för att söka information över hela världen i stället för att bläddra i böcker som finns i klassrummet eller titta i en bunt papper som läraren kopierat upp.

Det oändliga utbudet av ”fakta” har lyft behovet av källkritik som vardagligt inslag i undervisningen.

”Ska man vara säker kan man kolla Wikipedia”, säger en av eleverna men blir omedelbart ifrågasatt av en klasskamrat.

Via gemensamma forumet one note, anteckningsbok för klassen, har lärarna enkelt och smidigt koll på hur alla ligger till och kan ge omedelbar feedback. Via samma system kan eleverna ta reda på vad som händer i klassen om de är hemma och sjuka.

Nackdelarna då? Att det är lätt att glömma datorn hemma på morgonen, är det enda eleverna i 7C kan komma på. Men å andra sidan var det ju lika lätt att glömma böckerna.

Eftersom elevdatorer enligt modellen en-till-en är så nytt för Perslundaskolan, är skolan inne i en utvecklingsprocess med behov av fortbildning, pedagogisk utveckling och nya, digitala verktyg.

Efter årsskiftet ska lärare och elever testa nya, moderna och mer individanpassade läromedel där exempelvis den som tar till sig en text bättre genom att lyssna på den, kan välja det alternativet utan att behöva göra så stort nummer av det.

”Ni kan inte ana vilka superfräsiga grejer det finns”, berättar Anna Höglund för klassen och får en skämtsam fråga om det är någonting som det går att spränga med. 

Ola Johansson, Ockelbo kommuns utbildningschef, tror att digitaliseringen kommer att få jättestor påverkan på arbetssättet i skolorna.

”Det pedagogiska arbetet ändras ju av att det nu finns helt andra förutsättningar. Väldigt många strukturer som funnits väldigt länge inom skolan måste därför förändras. Det är en jättestor utmaning för hela skolsverige.

En av de riktigt stora vinsterna med satsningen på en-till-en är, enligt Ola Johansson, att den så kallade digitala klyftan krymps när alla barn och ungdomar får tillgång till samma utrustning.

”Likvärdighet och lika tillgång till utbildning är centralt i vårt uppdrag. Vi säger ofta lite slarvigt att ´alla har tillgång till IT´. Men det är inte så självklart. Nu när vi delar ut datorer från skolan spelar det ingen roll vilka förutsättningar eleverna har hemifrån. Alla får tillgång till samma verktyg. Det är bra.”

Några tydliga resultat av att alla elever i fyran och sjuan nu haft tillgång till egna arbetsdatorer ett par månader går inte att avläsa efter den korta tiden.

”Vi är fortfarande inne i en övergångsprocess. Det är för tidigt att se några skillnader. Hittills har arbetet handlat mycket om rutiner och själva handhavandet”, säger Mikael Pihlström, IT-samordnare på utbildnings- och kulturförvaltningen.

Några filter som ska förhindra eleverna från att gå in på olämpliga sidor eller bedriva nätmobbing med skoldatorerna finns inte. Resonemanget har förts men resulterat i att filtret måste finnas i elevernas egna huvuden.

Filter är också en bristfällig problemlösare eftersom de flesta eleverna ändå har tillgång till smarta telefoner och privata datorer vid sidan av.

Det är bättre att jobba med värderingar än med censur.

”Man kan vända och vrida på det. Men vi har också ett värdegrundsuppdrag i skolan. Vi vill rusta eleverna så att de kan hantera de medier som finns i dag.”


Ola Johansson och Mikael Pihlström

Blir det en bättre skola med datorer till alla?

”Ja, det blir det. Hur? Det handlar om att skolan anpassar sig till det samhället som vi lever och verkar i. På det sättet blir skolan bättre. När eleverna slutar nian ska de stå rustade för att kunna använda de digitala verktyg och de digitala arbetssätt som finns i dag.”

Av Mats Jonsson
2017-12-01