Så är det att arbeta i hemtjänsten

Ett fritt och självständigt jobb

Hemtjänsten i Ockelbo månar om både arbetsmiljö och kvalité

”Hemtjänsten – är inte det väldigt stressigt?”
Det är den vanligaste reaktionen Marlene Jäderberg möter när hon berättar vad hon jobbar med.
”Visst blir det mycket ibland. Men det är inte alls så stressigt som folk tror”, säger Marlene.
Hon har jobbat i hemtjänsten i Ockelbo i fem år – och trivs jättebra. 

”Det är ett fritt och självständigt jobb, och det är så roligt att träffa alla personer. De flesta är väldigt glada och tacksamma när man kommer, ” säger Marlene.
De cirka 45 anställda i hemtjänsten är schemalagda mellan kl 7 på morgonen och 23 på kvällen, och man jobbar två av fem helger. Om någon behöver hjälp på natten så är det hemsjukvårdens nattpatrull som rycker in, bemannad med en undersköterska och en sjuksköterska
”Det är två år sedan hemsjukvården togs över av kommunen, från hälsocentralen. Och nu har vi mycket tätare och bättre kontakt med sjuksköterskorna”, säger Marlene.

Att lägga ett schema för hemtjänstens brukare och personal kräver en snabbtänkt och effektiv organisatör. När en person fått insatser beviljade av handläggare på socialtjänsten, ska hemtjänsten komma igång med servicen i hemmet inom 24 timmar.
Somliga har hemtjänst under långa perioder, andra behöver bara hjälp några dagar för att komma på benen, efter en sjukhusvistelse till exempel.

Den här dagen får vi följa med Marlene till två brukare på Uret; Åke Vallin ska få hjälp med sin medicin, och Göta Strand ska få blodsockret kollat och sin lunchmat uppvärmd.
På väg förbi Bysjöstrand knappar Marlene in sig i ett litet förråd med kyl, och plockar upp Götas fisk med bacon och potatis.
Men först ska Åke Vallin få sin nya rulle medicin. Marlene hejdar sig några steg från Åkes dörr på Uret i Ockelbo för att ta fram sin telefon.
Hon ska knappa in sin närvaro hos Åke i tidssystemet, och enligt schemat i Lifecare ska besöket ta 15 minuter, från 12.00 till 12.15.
”Det upplevs nog som stressande i början, att det står exakt på minuten, men när man fått in rutinen är det inget bekymmer”, säger Marlene.


De anställda har också möjlighet att påverka klockslagen. Om besöket tar längre - eller kortare – tid berättar man det för någon av de två personer som jobbar med tidsplanering så att schemat kan justeras efter de verkliga behoven.
”Det bästa med systemet är att man kan skriva in sina anteckningar om besöket direkt, förr fick man vänta tills man var tillbaka på kontoret”, säger Marlene.
Dokumentationen om besöket innebär också en säkerhet för brukaren, att det finns uppskrivet vilken service som utförts och hur lång tid det tog. 


Åke Vallin sitter vid köksbordet. Han tänker mycket på sin Irma som ligger på sjukhus.
”Man vet ju inte riktigt vad det är för fel och när hon kommer hem”, säger han.
Åke reder sig bra själv, i morse kokade han lite gröt till frukost. I kammaren står ett dragspel.
”Jag spelade mycket förut. Men jag gillade det egentligen inte. Att spela trummor i storband var mycket roligare”, säger Åke som påminner Marlene om att han behöver en tvättid.
”Det ska vi fixa i morgon. Då ska vi tvätta”, lovar Marlene medan hon gör anteckningar i Åkes hemtjänstpärm på köksbänken.


De senaste åren har Omvårdnadslyftet, statens satsning på utbildning inom vården, betytt mycket för kompetenshöjningen inom äldreomsorgen. Hemtjänsten i Ockelbo kräver att de fast anställda är utbildade undersköterskor, eftersom man gör en del vårdinsatser.
Inne hos Göta kollar Marlene hennes blodsocker med ett litet stick i fingret, medan lunchmaten står på värmning.
”Du har perfekt Götablodsocker”, kungör Marlene och Göta skrockar nöjt.
Göta verkar över huvud taget nöjd med tillvaron, trots att hon är lite orörlig efter flera fallolyckor.
”Jag sitter här och stickar, det älskar jag. Och alla som kommer är så gulliga och rara. Jag har allt jag vill ha, så vad ska jag klaga på?” undrar Göta.

av Elina Sorri
2015-04-14