Egenkontroll för miljöfarliga verksamheter och hälsoskydd

Det är du själv som är ansvarig för att kontrollera att din verksamhet följer de lagkrav som miljöbalken ställer. Du ska exempelvis på eget initiativ skaffa dig tillräcklig kunskap samt kontrollera och åtgärda brister och risker i din verksamhet.

Vad är egenkontroll?

Egenkontroll är ett begrepp som innebär att du som verksamhetsutövare själv ska kontrollera att din verksamhet följer de lagar som gäller. Egenkontroll är ett förebyggande arbete där du ska planera och kontrollera din verksamhet för att förhindra att olägenhet för människors hälsa och miljön uppstår. Genom att bedriva egenkontroll organiserar du arbetet och skapar rutiner.

Vem behöver ha egenkontroll?

Alla som bedriver verksamhet som kan påverka människors hälsa eller miljön omfattas av kravet på egenkontroll enligt miljöbalken.

Vad ska egenkontrollen innehålla?

De flesta verksamheter har redan viss egenkontroll utan att reflektera över det. Egenkontrollen ska anpassas efter verksamhetens inriktning, storlek och möjlig påverkan på människors hälsa och miljön. Egenkontroll bör ses som en naturlig del av det dagliga arbetet.

Egenkontrollen ska vara ett levande verktyg, det kan innebära att ni fortlöpande arbetar i fyra steg:

• Planera - Innebär bl.a. att en riskbedömning av verksamheten görs.
• Genomföra – Innebär att åtgärder vidtas för de områden som identifierats som störst risk för miljöpåverkan. Det kan t.ex. handla om att ta fram rutiner och genomför kontroller av verksamheten.
• Följa upp – Innebär att de eventuella åtgärder som vidtagits utvärderas, t.ex. kontroll av att rutinerna som tagits fram följs och att de är uppdaterade
• Förbättra – Innebär att åtgärda de brister som upptäckts vid genomförande- och uppföljningsfasen. Det kan t.ex. handla om att en rutin behöver förbättras eller uppdateras.

Riskbedömning

Arbetet med egenkontroll ska bygga på en riskbedömning av verksamheten. I riskbedömningen tas hänsyn till sannolikheten att en händelse inträffar samt vilka konsekvenser det skulle kunna få för människors hälsa och miljön. Utifrån denna riskbedömning görs en prioritering av vilka risker som i första hand måste förebyggas. Riskbedömningen bör uppdateras regelbundet.

• Leta faror – vilka delar av verksamheten kan utgöra en fara för människors hälsa och miljön?
• Värdera risker – vilka faror innebär störst risk för människors hälsa eller miljön? Risk handlar om hur farorna hanteras, en identifierad fara kan innebära en liten risk om skyddsåtgärderna är tillräckliga.
• Åtgärda risker – minska riskerna genom förebyggande åtgärder. Det kan t.ex. handla om tekniska lösningar eller rutiner.
• Följ upp – När åtgärder har vidtagits görs utvärdering av det som gjorts för att hålla egenkontrollen och riskbedömningen levande.
  

Dokumentation

Verksamheter som inte är anmälnings- eller tillståndspliktiga enligt miljöbalken har inget generellt krav på dokumentation av egenkontroll. Ovanstående moment behöver alltså inte per automatik vara dokumenterade. Det kan ändå vara bra att föra enkla anteckningar om de åtgärder som utförs. Exempelvis en enklare riskbedömning och rutiner som tagits fram.

Uppgifter som alltid ska dokumenteras

• Dokumentation över uppkommet farligt avfall samt var det transporterats. Dokumentationen ska sparas minst 3 år.
• Kemikalieförteckning och säkerhetsdatablad för alla kemikalier märkta med en farosymbol som används i verksamheten.

Lagstiftning

Grunderna för egenkontrollen hittar man i miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Det är även utifrån miljöbalken som tillsynsmyndigheten kan ställa krav på exempelvis att åtgärder ska ske eller att verksamheten behöver redovisa information.

• Kunskapskravet innebär att du som verksamhetsutövare måste skaffa dig den kunskap som krävs, både för att veta vilken påverkan din verksamhet har på människors hälsa och miljön och hur du kan motverka sådan påverkan.
• Försiktighetsprincipen innebär att verksamhetsutövaren ska vidta skyddsåtgärder och försiktighetsmått när det föreligger eller finns risk för negativ påverkan. Bästa möjliga teknik ska användas.
• Lokaliseringsprincipen innebär att platsen där verksamheten bedrivs ska vara lämplig ur miljösynpunkt. Ett bygglov innebär inte att platsen automatiskt är godkänd enligt miljöbalken.
• Hushållningsprincipen innebär att verksamhetsutövaren ska hushålla med råvaror och energi samt sträva efter återanvändning och återvinning.
• Produktvalsprincipen innebär att verksamhetsutövaren ska sträva efter att byta ut de kemiska produkter som innebär risker för människors hälsa och miljön mot mindre farliga alternativ, om sådana finns.