Om du känner oro och misstänker att någon i din omgivning far illa, ett barn eller en vuxen, bör du anmäla det till socialtjänsten. Det kallas att göra en orosanmälan. Om du anser att faran är akut ska du ringa 112.
Om du misstänker att ett barn utsätts för våld, övergrepp eller på annat sätt far illa bör du anmäla det till socialtjänsten. Det kallas att göra en orosanmälan. Om du anser att faran är akut ska du ringa 112.
Barn kan fara illa i många olika situationer och av en eller flera orsaker. Det kan till exempel handla om hemmiljön eller om barnets eget beteende.
Din oro behöver inte vara bekräftad för att du ska kunna göra en orosanmälan, det räcker med en misstanke. Du gör en anmälan för barnets bästa och för att socialtjänsten ska kunna utreda om din misstanke är befogad eller inte.
Du kan alltid vända dig till socialtjänsten för att rådgöra innan du bestämmer dig för att anmäla oro för en vuxen. Utifrån beskrivningen av den oro du känner för den vuxne kan du få råd och stöd.
Oavsett om du ringer och rådgör som privatperson eller arbetar inom en verksamhet med anmälningsskyldighet ska du inte berätta vilken person det handlar om när du ringer och rådgör. Du behöver inte heller berätta vem du själv är.
Om du arbetar i en verksamhet som berör barn och ungdom är du enligt lag skyldig att anmäla oro för ett barn. Det gäller både om du arbetar inom offentlig och privat sektor. Exempel på sådana verksamheter är skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Anmälningsskyldighet betyder att när det finns anledning att misstänka att ett barn far illa måste det anmälas. Anmälans ska göras skriftligt.
Vid akut fara för barnet eller ungdomen kan anmälan göras muntligt och sedan kompletteras med en skriftlig anmälan.
Som anmälningsskyldig kan du inte vara anonym.
Om du inte har en anmälningsskyldighet har du möjlighet att göra en anonym anmälan. Då ska du inte uppge ditt namn när du kontaktar oss. Du kan inte i efterhand uppge att du vill vara anonym. Tänk på att om du gör en anmälan via din e-postadress är du inte anonym.
När du gör en anonym orosanmälan är det viktigt att du så utförligt som möjligt beskriver hur barnet har det och vad din oro handlar om. Det är viktigt eftersom vi inte kan kontakta dig för ytterligare information.
När du bestämt dig för att göra en orosanmälan kontaktar du oss på socialtjänsten och berättar vad barnet heter och beskriver barnets situation.
För att få en så tydlig bild som möjligt av hur barnet har det, vad som behöver göras och hur bråttom det är ställer vi följdfrågor. Om du efter att du gjort en anmälan får kännedom om nya och viktiga uppgifter ska du helst anmäla den nya oron.
Samma dag som vi har tagit emot din anmälan gör vi en skyddsbedömning för att avgöra om barnet är i behov av omedelbart skydd eller inte. Vi har sedan fjorton dagar på oss att besluta om vi ska inleda en utredning eller inte.
Under denna så kallade förhandsbedömning har vi enbart kontakt med barnet eller ungdomen, vårdnadshavare och anmälaren. Om situationen är akut inleds en utredning samma dag som orosanmälan kommer in.
Som privatperson har du inte möjlighet att få information om denna bedömning eller få annan återkoppling kring hur vi hanterar din anmälan. Om du lyder under anmälningsskyldigheten kan du få återkoppling om utredning har inletts eller inte. En utredning ska vara klar inom fyra månader.
För att ta reda på vilka behov barnet och familjen har och på vilket sätt vi kan tillgodose dem på bästa sätt gör vi utredningen tillsammans med familjen.
Socialtjänstlagen bygger till stor del på frivillighet, därför leder en anmälan inte alltid till att en familj tackar ja till stöd från socialtjänsten. Det är bara i allvarliga fall som det kan bli aktuellt med en tvångsåtgärd.
Den information som kommer fram under en förhandsbedömning eller en utredning lyder under offentlighets- och sekretesslagen. Det betyder att vi inte får lämna ut uppgifter till enskilda eller andra myndigheter utan medgivande från familjen.
Om du känner oro för en vuxen bör du anmäla det till socialtjänsten. Det kallas att göra en orosanmälan. Om du anser att faran är akut ska du ringa 112.
Om du är du orolig för att någon i din närhet har hamnat i alkoholberoende, drogberoende, spelberoende eller missbruk bör du kontakta socialtjänsten och göra en orosanmälan.
Om du är orolig för att någon i din närhet är utsatt för våld eller kränkningar bör du kontakta socialtjänsten och göra en orosanmälan. Du kan också anmäla oro för någon som utövar våld i nära relationer.
Om du är orolig för att någon i din närhet utsätter sig för eller är utsatt för andra allvarliga risker bör du kontakta socialtjänsten och göra en orosanmälan. Allvarliga risker kan till exempel handla om prostitution eller människohandel. Det kan också handla om grov kriminalitet, till exempel unga vuxna som har kriminalitet som livsstil, gängrelaterad kriminalitet eller våldsbejakande extremism. Länk till annan webbplats.
Om du är orolig för att någon far illa av andra skäl, kontakta kommunens växel, 0297-555 00 så får du hjälp att komma i kontakt med rätt person.
Annan oro kan till exempel handla om att någon i din närhet verkar ha svårt att kunna ta hand om sig själv och kan behöva stöd i sin bostad eller i sin dagliga livsföring.
Du kan alltid vända dig till socialtjänsten för att rådgöra innan du bestämmer dig för att anmäla oro för en vuxen. Utifrån beskrivningen av den oro du känner för den vuxne kan du få råd och stöd.
Oavsett om du ringer och rådgör som privatperson eller arbetar inom en verksamhet med anmälningsskyldighet ska du inte berätta vilken person det handlar om när du ringer och rådgör. Du behöver inte heller berätta vem du själv är.
Om du arbetar i en verksamhet som regelbundet kommer i kontakt med personer som har ett missbruk är du skyldig att genast anmäla till socialnämnden om du får kännedom om att någon antas vara i behov av vård enligt LVM.
Inom hälso- och sjukvården är det läkaren som är skyldig att anmäla om läkaren själv inte har möjlighet att ge personen tillfredställande vård och inte heller kan ordna så att personen får den vård som hen behöver på annat håll inom sjukvården.
Anmälan ska göras skriftligt. Vid akut fara för den vuxne kan anmälan göras muntligt och sedan komplettera med en skriftlig anmälan.
Som anmälningsskyldig kan du inte vara anonym.
Om du inte har en anmälningsskyldighet har du möjlighet att göra en anonym anmälan. Då ska du inte uppge ditt namn när du kontaktar oss. Du kan inte i efterhand uppge att du vill vara anonym. Tänk på att om du gör en anmälan via din e-postadress är du inte anonym.
När du gör en anonym orosanmälan är det viktigt att du så utförligt som möjligt beskriver hur den vuxne har det och vad din oro handlar om. Det är viktigt eftersom vi inte kan kontakta dig för ytterligare information.
När du bestämt dig för att göra en orosanmälan kontaktar du oss på socialtjänsten och berättar vad personen heter och beskriver personens situation.
För att få en så tydlig bild som möjligt av hur personen har det, vad som behöver göras och hur bråttom det är ställer vi följdfrågor. Om du efter att du gjort en anmälan får kännedom om nya och viktiga uppgifter ska du helst anmäla den nya oron.
När anmälan tas emot gör vi en bedömning för att avgöra om personen är i behov av omedelbart stöd eller skydd.
Som privatperson har du inte möjlighet att få återkoppling om hur vi hanterar anmälan. En utredning gällande vuxna kan bara inledas om den vuxne samtycker till det. Undantag är om det kan finnas behov av vård utifrån tvångslagstiftning.
En utredning ska genomföras skyndsamt. För att ta reda på vilka behov personen har och på vilket sätt vi kan tillgodose dem på bästa sätt gör vi utredningen tillsammans med den vuxne. Socialtjänstlagen bygger till stor del på frivillighet, därför leder inte alltid en anmälan till att en person tackar ja till stöd från socialtjänsten. Det är bara i allvarliga fall som det kan bli aktuellt med en tvångsåtgärd.
Den information som kommer fram under en förhandsbedömning eller utredning lyder under sekretesslagen. Det betyder att vi inte får lämna ut uppgifter till enskilda eller andra myndigheter utan medgivande från den vuxne.
När socialtjänsten har stängt kan du kontakta socialjouren. Exempel på situationer när du kan kontakta socialjouren:
Telefon: 026-10 02 25
Telefontider:
Måndag-torsdag 17:00-23:00
Fredag 17.00–02.00
Lördag 16.00–02.00
Söndag 16.00–23.00
Behöver du göra en akut anmälan när både socialtjänsten och socialjouren har stängt ringer du 112.
Hjälpte informationen på den här sidan dig?