Miljöfarlig verksamhet

​Om du ska göra en ändring av en befintlig verksamhet som klassas som miljöfarlig kan du behöva anmäla eller söka tillstånd för din ändring. Om ändringen är anmälningspliktig ska du skicka in en ny anmälan om miljöfarlig verksamhet till Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning (VGS).

Kontakta alltid VGS om du är osäker på vad som gäller inför en planerad förändring.

Om din ändring berör de aspekter av din verksamhet som gör att den klassas som miljöfarlig kan du behöva antingen söka tillstånd eller lämna in en anmälan till VGS.

Ett exempel kan vara att du planerar en ändring som kommer att påverka de utsläpp av farliga ämnen som din verksamhet ger upphov till idag.

Om ändringen kräver en anmälan eller en ansökan beror på

• ändringens omfattning
• investeringskostnad
• typ av ändring
• vilken effekt som ändringen har på utsläpp eller störningar till miljö eller hälsa.

Ändring av tillståndspliktiga B-verksamheter

För B-verksamheter ska ansökan om ändring lämnas till länsstyrelsen. Innan dess ska samråd ske med bland annat länsstyrelsen.

Större, tillståndspliktig ändring

Ändringen är tillståndspliktig om den

• på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000 område
• innebär att produktionsvolymen överstiger tillståndsgiven mängd (vid mer än tio procents ökning ska hela verksamheten prövas)
• i sig eller tillsammans med tidigare ändringar innebär att en olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön kan uppkomma
• avser en övergång från förbränning av enbart icke-farligt avfall till förbränning av farligt avfall.

Mindre, anmälningspliktig ändring till Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning
Mindre, anmälningspliktiga ändringar ska lämnas till VGS. Någon nedre gräns för anmälningsplikten finns inte beskriven i lag. I princip är det endast direkta underhållsåtgärder som anses ligga utanför anmälningsplikten.

Ändringen är anmälningspliktig om den:

• inte medför ökning av förorening eller ökning av annan störning
• inte innebär risk för att olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön kan uppkomma
• innebär byte till mindre farliga processkemikalier i produktionen
• innebär byte av mindre delar av processutrustning till nya delar med samma funktion, syfte eller som är bättre på något sätt
• är mindre jämfört med vad som är tillståndspliktig ändring.

Ändring av anmälningspliktiga C-verksamheter

Om du som verksamhetsutövare ändrar något inom en C-verksamhet som gör att verksamheten går över till att bli en tillståndspliktig, A- eller B-verksamhet ska ändringen anmälas till antingen miljödomstolen eller länsstyrelsen.

Anmälningspliktig ändring till Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning
Du ska anmäla ändringen till miljöförvaltningen senast sex veckor innan ändringen sker.

Ändringen är anmälningspliktig om den

• medför ökning av förorening eller ökning av annan störning så att en olägenhet från miljö- och hälsosynpunkt kan uppstå
• är omfattande i relation till vad det står i eventuellt beslut
• innebär att helt ny eller annan teknik används
• medför att verksamhet, lokaler eller utsläppspunkter utformas på annat sätt än vad som bestämts i ett eventuellt beslut
• leder till att eventuellt beslut inte återspeglar den verksamhet som faktiskt bedrivs.

Verksamheter som driver eller tänker driva en medelstor förbränningsanläggning ska informera tillsynsmyndigheten om anläggningen. Anläggningen kommer sedan att registreras av tillsynsmyndigheten (Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd).

Vad är en medelstor förbränningsanläggning?

En förbränningsanläggning är medelstor om den sammanlagda installerade tillförda effekten är 1 megawatt eller högre, men högst 50 megawatt. Nya medelstora förbränningsanläggningar kan i vissa fall överstiga 50 megawatt.

När behöver anläggningen registreras?

Nya förbränningsanläggningar ska registreras innan de tas i drift. Med ny anläggning menas en anläggning som tas i drift efter den 20 december 2018.

Övriga anläggningar, så kallade 2018-anläggningar, ska registreras enligt övergångsreglerna i förordningen om medelstora förbränningsanläggningar (2018:471) vilket innebär följande:

• Senast 1 januari 2024 om anläggningens effekt är högre än 5 MW.
• Senast 1 januari 2029 om anläggningens effekt är högst 5 MW.

Om Länsstyrelsen är din tillsynsmyndighet är det Länsstyrelsen som ska informeras om den medelstora förbränningsanläggningen.

Registrerade anläggningar inom Sandvikens, Hofors och Ockelbo kommuner

Enligt förordningen om medelstora förbränningsanläggningar ska tillsynsmyndigheten offentliggöra registrerade uppgifter på sin webbplats. Nedan offentliggörs sådana uppgifter:

Sandviken

Verksamhetsutövare

Microsoft Sweden 1172 AB
Gamla Tunavägen 1
Tuna 3:4 Sandviken

När anläggningen togs eller avses tas i drift

• 27 maj 2021 (Ett 1,35 MW aggregat och fyra st 8 MW aggregat)
• 1 oktober 2022 (Fyra st 8 MW aggregat)
• 1 februari 2023 (Fyra st 8 MW aggregat)
• 29 november 2023 (Fyra st 8 MW aggregat)
• 24 april 2024 (Fyra st 8 MW aggregat)
• 28 mars 2025 (Ett 3 MW, fyra st 8 MW aggregat)
• 25 april 2025 (Fyra st 8 MW aggregat)
• 20 juni 2025 (Fyra st 8 MW aggregat)
• 15 augusti 2025 (fyra st 8 MW aggregat)

Anläggningstyp

Dieselmotorer (reservkraft)

Anläggningseffekt

1,35 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW +
8 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW +
8 MW + 8 MW + 8 MW + 3 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW + 8 MW

Reningsutrustning

Ingen

Typ av bränsle

Andra flytande bränslen än dieselbrännolja eller flytande biobränslen.

Verksamhetsutövare

Sandviken Energi AB
Magasingatan 29
Storvik 15:39

När anläggningen togs i drift

1991-01-31

Anläggningstyp

Annan medelstor förbränningsanläggning
(En fastbränslepanna, 2 gasolpannor)

Anläggningseffekt

4,8 MW (Fastbränslepanna) 3 och 3,5 MW (Gasolpannor)

Reningsutrustning

Cyklon på fastbränslepanna

Typ av bränsle

Fast biomassa (Pellets) och andra gasformiga bränslen än naturgas (Gasol)

Hofors

Verksamhetsutövare

Adven Hofors AB
Ovako industriområde byggnad 180
Hofors 11:183

När anläggningen togs eller avses tas i drift

1975-01-01

Anläggningstyp

Annan medelstor förbränningsanläggning

Anläggningseffekt

19 MW (oljepanna) och 17 MW (fastbränslepanna)

Reningsutrustning

Cyklon (på fastbränslepannan)

Typ av bränsle

Dieselbrännolja respektive fast biomassa

Ockelbo

Bionär Närvärme AB
Hamrångevägen 19A
Gäveränge 17:1

När anläggningen togs eller avses tas i drift

1997-01-01

Anläggningstyp

Annan medelstor förbränningsanläggning

Anläggningseffekt

5 MW

Reningsutrustning

Elfilter samt rökgaskondensering

Typ av bränsle

Fast biomassa

Mer information

Här hittar du mer information om vilka regler som gäller för medelstora förbränningsanläggningar.

• Naturvårdsverkets information om medelstora förbränningsanläggningar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  
• Förordning (2018:471) om medelstora förbränningsanläggningar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Schaktmassor som blir över i olika projekt kan ofta återanvändas. Detta förutsätter dock att de inte påverkar miljön på den nya platsen på ett negativt sätt. Schaktmassor som ska återanvändas på annan plats än där de schaktades är enligt lagstiftningen ett avfall. Återanvändandet kallas för att återvinna avfall för anläggningsändamål. För att återvinna avfall för anläggningsändamål krävs det ofta en anmälan eller ett tillstånd. Detta gäller även för privatpersoner.

Schaktmassor är avfall

I miljöbalken står det att med avfall avses varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. När schaktmassor flyttas från den plats där de uppkom betraktas de som ett avfall och ska därför hanteras på särskilt sätt.

Ska du återanvända schaktmassor?

Det är positivt för miljön att schaktmassor återanvänds om det görs på ett bra sätt. De kan ersätta ändliga resurser och material och transporter kan minska, men det finns också en risk om du lägger massor som inte är lämpliga på den nya platsen. Massorna kan vara förorenade eller innehålla ämnen som inte är lämpliga hos dig eller på den plats du tänkt. Tänk på att det alltid är du som planerar att använda massorna som är ansvarig att ha den kunskap som krävs för att bedöma vilken miljöpåverkan som ditt projekt kan innebära. Du behöver också ta reda på om du behöver söka tillstånd eller anmäla ditt projekt till någon myndighet.

Syfte med återanvändningen av massor

För att få lov att återanvända schaktmassor måste det finnas ett syfte med användningen. Detta innebär att det ska finnas ett behov av massorna, massornas tekniska egenskaper ska stämma överens med behovet och mängden massor ska vara rimlig i förhållande till behovet för det aktuella anläggningsprojektet. Om dessa tre kriterier inte är uppfyllda är inte syftet med att återanvända massor uppfyllt. Om du utan att uppfylla de tre kriterierna ändå tar emot massorna betraktas det som en deponiverksamhet. För att bedriva en deponi krävs tillstånd från Länsstyrelsen.

Massornas innehåll
Riskbedömning

Risken för att massorna kan innehålla föroreningar ska bedömas av den som har massorna (leverantören). Leverantören ska alltid ta reda på historiken på platsen där massorna uppstår och utifrån det undersöka och vid behov ta prover på massorna.
Om svaret på någon av följande frågor är ja eller om det är osäkert behöver du eller leverantören ta prover på dem. Om leverantören gjort provtagningar ska du begära att få se analysresultaten.

• Kommer massorna från en fastighet eller område i centralorten, ett industriområde, vägområde eller bangård?
• Kommer massorna från ett område där saneringsarbeten pågår eller har genomförts?
• Har det tidigare bedrivits kemtvätt eller annan verksamhet i närområdet som använt klorerade alifater?
• Kommer massorna från rivningsarbeten? Kan det då innehålla asbest, blåbetong, PCB, lösningsmedel, olja, tjära?
• Innehåller massorna inslag av rivningsavfall? Exempelvis betong, armering, tegel, isolering, kablar eller annat?
• Innehåller massorna asfaltsbitar?
• Kan platsen där massorna kommer ifrån tidigare ha fyllts ut?

Provtagning

Provtagningen ska ske på den plats där massorna grävts upp. Proverna ska analyseras på ackrediterat laboratorium. Massorna får inte sammanblandas med andra massor av annan karaktär eller ursprung före provtagningen.

Det är många faktorer som avgör hur provtagning av föroreningar i massor bör gå till. Därför går det inte att generellt säga hur många prover som bör tas och vilka analysparametrar som bör ingå i provtagningen. Samlingsprover ger ofta en mer tillförlitlig bild av massornas innehåll än enstaka prover. Fler prov innebär säkrare bedömning av föroreningssituationen och högre kostnad men innebär också att risken för att avfallet klassas fel minskar. Hur många prov och vilka analysparametrar som bör ingå i provtagningen beror bland annat på:

• Massornas ursprung
• Typ av massor
• Tidigare kända eller misstänkta föroreningar på platsen
• Ämnenas fördelning i marken (homogena eller inte)
• Vilken typ av ämnen
• På vilken plats och till vad massorna ska användas

Vid större projekt eller mer komplex föroreningsbild kan en provtagningsplan behöva tas fram. Dokumentation över analyserna ska finnas tillgänglig för tillsynsmyndigheten att granska. Samtliga analysprotokoll ska sparas. Det ska framgå om provtagningen utfördes genom att ta enskilda prov eller samlingsprov. Även antalet prov och hur provtagningen har utförts ska framgå. Uppgifterna skall dokumenteras skriftligt.

Avfallsinslag i schaktmassor

Det är vanligt att schaktmassor från till exempel byggarbetsplatser och vägarbeten innehåller exempelvis tegel, armeringsjärn mm. Sådana massor får inte återanvändas utan att detta inslag är sorterat och bortplockat av leverantören på plats där massorna kommer ifrån.

Anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken

För att använda schaktmassor eller annat avfall för anläggningsändamål behöver du ofta antingen anmäla till Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning eller söka tillstånd hos Länsstyrelsen. Det är generellt mängden massor, dess innehåll av naturliga ämnen och föroreningar samt vilken risk för grumling och exponering för omgivningen på den nya platsen som avgör om det krävs anmälan eller tillstånd.

Anmälan

Om risken för förorening är liten (ringa) ska användningen av massor och annat avfall för anläggningsändamål anmälas till Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning. I anmälan ska du utförligt beskriva syfte med ditt projekt, din riskbedömning, ritningar och information om vilka föroreningshalter materialet innehåller. I e-tjänst (länk) och anmälningsblanketten (länk) finns mer information om vilket underlag du behöver skicka med din anmälan.

Tillstånd

Vid mer omfattande användning av massor och avfall för anläggningsändamål med mer än ringa risk för omgivningspåverkan måste tillstånd sökas hos länsstyrelsen (länk).

Ändring av naturmiljön

Om det inte är risk för att föroreningar sprids vid din planerade användning av massor men det kan innebära en påverkan eller ändring av naturmiljön på platsen ska du göra en anmälan om samråd till länsstyrelsen (länk).

När behöver du inte anmäla?

Ibland behövs varken anmälan eller tillstånd. Förutsättningar för det är att du:

• Ska schakta i naturligt material
• På en plats som inte är förorenad,
• Om materialet kommer att användas för byggnation i sitt befintliga tillstånd
• På den plats där grävningen utfördes och att
• Användningen inte skadar eller innebär någon olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Samtliga ovanstående kriterier ska vara uppfyllda och de gäller under förutsättning att det finns ett syfte, inte mer massor än vad som behöver användas, att materialet är tekniskt jämförbart med traditionella material och inte riskerar att påverka omgivningen på ett negativt sätt på den plats de läggs.

Asfalt

Asfalt kan vara lämpligt för användning vid nytillverkning av asfalt. Generellt gäller samma kriterier som för återanvändning av andra massor enligt ovan. Asfalt med ursprung före 1975 kan innehålla stenkolstjära. Eftersom det kan finnas risk för spridning finns restriktioner för användningen. Det är t.ex. oftast olämpligt att använda asfalten inom vattenskyddsområde.

Provtagning

Vid misstanke om stenkolstjära i asfalten ska prov tas ut avseende 16-PAH, förslagsvis ett var 100:e meter eller per 1500 m2, dock alltid minst två prov. För att ringa in eventuellt område kan det krävas fler prover.

Anmälan eller tillstånd

När behöver du inte anmäla?

Asfalt med lågt innehåll av stenkolstjära (< 70 mg/kg 16-PAH) kan återvinnas i asfaltverk eller i övre lager av vägkropp på tidigare asfalterad väg utan att anmälan eller tillstånd behövs. Detta gäller dock under förutsättning att platsen där det återanvänds inte riskerar att påverkas negativt.

När behöver du anmäla eller söka tillstånd

Om asfalt planeras användas på annat sätt än i asfaltverk eller i övre lagret av en vägkropp ska en anmälan lämnas in till Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning för bedömning av risken. Det gäller oavsett innehåll av stenkolstjära. Vid högre halter än 70 mg/kg 16-PAH behöver man alltid lämna in en anmälan eller söka tillstånd enligt samma förfarande som med övriga massor.

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning ansvarar för miljötillsynen på lantbruk. Det innebär kontroller och bedömningar av lantbruksverksamheten som syftar till att säkerställa att miljöbalkens regler följs och därmed begränsa negativ påverkan på miljön.

Exempel på vad som kan kontrolleras:

• Egenkontroll
• Djurslag, djurenheter
• Gödselhantering, lagring och spridning
• Cisterners volym och placering
• Bekämpningsmedel, hantering, förvaring och spridning
• Övriga kemiska produkters förvaring och hantering
• Avfallshantering
• Verkstadsaktiviteter
• Avlopp
• Köldmedieanläggningar

Större lantbruk debiteras årsavgift. Mindre lantbruk debiteras timavgift vid besök. Debitering sker enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige.

Krav på anmälan eller tillstånd

Lantbruk med stadigvarande djurhållning på fler än 100 djurenheter ska anmälas till Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning. Vid fler än 400 djurenheter krävs tillstånd som söks hos Länsstyrelsen.

Mellanlagring av icke-farligt avfall

Om du ska mellanlagra annat avfall än farligt avfall och den totala avfallsmängden vid något tillfälle är mer än 10 ton behöver du troligtvis anmäla detta till Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning eller söka tillstånd hos länsstyrelsen. Även schaktmassor är att betrakta som ett avfall när det flyttas från den plats där det uppkom.

Anmälan

Om du ska mellanlagra icke-farligt avfall på någon annan plats än där det uppstått och den totala mängden är större än 10 ton men högst 10 000 ton vid något enskilt tillfälle ska detta anmälas till Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning. Ska avfallet användas för bygg- eller anläggningsändamål får högst 30 000 ton lagras vid varje enskilt tillfälle. Lagring av avfall får ske under högst ett år innan det bortskaffas eller under högst tre år innan det återvinns eller behandlas.

På röda knappen nedan finns e-tjänst eller blankett. Där framgår vad som ska ingå i anmälan.

Tillstånd

Om du ska mellanlagra avfallet på någon annan plats än där det uppstått och den totala mängden är större än 10 000 ton vid något enskilt tillfälle ska du söka tillstånd hos länsstyrelsen. Ska avfallet användas för bygg- eller anläggningsändamål gäller tillstånd när mer än 30 000 ton lagras vid något enskilt tillfälle. Lagring av massor får ske under högst ett år innan det bortskaffas eller under högst tre år innan det återvinns eller behandlas.

Tillfällig uppläggning

Det behövs ingen anmälan för tillfällig uppläggning i direkt anslutning till schakten. Exempelvis massor från grävning av fjärrvärmeschakt som läggs upp för att användas till återfyllning. Markägarens tillstånd för uppläggningen behövs. Tänk på att skydda platsen så att den inte används av obehöriga för dumpning av massor, i värsta fall kan ni bli ansvariga för undersökning av dessa massor om den ansvarige inte kan hittas.

Snöupplag

Upplag av snö är ofta inte anmälnings- eller tillståndspliktigt. Kontakta ändå Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning innan en ny plats iordningställs. Vid val av plats för snöupplag behöver hänsyn tas till avrinningsförhållanden och markens genomsläpplighet. Marken under ett snöupplag ska inte tillåta att smältvattnet infiltreras okontrollerat innan det når grundvatten eller vattendrag. Ytan bör utformas så att utgående smältvatten kan styras och kontrolleras, samt vid behov renas. Med stor sannolikhet behövs minst en oljeavskiljare.

Egenkontroll

Anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter omfattas av kraven på egenkontroll. Vid mellanlagring av schaktmassor handlar stor del av egenkontrollen om att säkerställa innehållet i de massor som tas emot. Vid lagring av snö kan egenkontrollen istället handla om att hantera smältvatten som lämnar platsen

Tandvård räknas som miljöfarlig verksamhet. En orsak till detta är hanteringen av amalgam som vanligtvis innehåller omkring 50% kvicksilver men även på grund av hantering av farligt avfall och kemikalier.

Hantering av amalgam resulterar ofta i att kvicksilver hamnar i avloppet och dels blir kvar i avloppsrören vid tandvårds-mottagningar och dels följer med avloppsvattnet till reningsverken. I reningsverken fastnar mer än 95 % av kvicksilvret i slammet. Allt för höga halter av kvicksilver och silver kan innebära att slammet inte kan återanvändas som t.ex. gödningsmedel på åkrar. Kvicksilver är en av de farligaste tungmetallerna och ett hot både mot miljön och mot hälsan. Kvicksilver bryts inte ned utan lagras i mark, vatten och organismer.

Egenkontroll

För att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön ska din verksamhet ha en så kallad egenkontroll. Kravet på egenkontroll innebär att du som verksamhetsutövare ska ha rutiner för att regelbundet:

• Kontrollera verksamheten och dess påverkan på miljön.
• Hur ni kan minska påverkan på miljön.

Ett exempel på kontroll av verksamhetens miljöpåverkan är provtagning av kvicksilverhalt i utgående avloppsvatten efter amalgamavskiljaren

Amalgamavskiljare

Amalgamavskiljare ska finnas installerad vid alla behandlingsstolar och på den vask eller diskho som används för rengöring av amalgamkontaminerad utrustning. Avskiljaren ska tömmas/bytas regelbundet enligt tillverkarens anvisningar.

Kemikaliehantering

Farliga kemiska produkter som kan bytas ut mot mindre farliga produkter ska ersättas med dessa enligt produktvalsprincipen i 2 kap 4 § miljöbalken (1998:808). Kemiska produkter ska lagras och hanteras så att det inte finns risk för spridning till yttre miljö/avlopp.

Farligt avfall

Farligt avfall är avfall som har egenskaper som är farliga för hälsan och/eller miljön. Tänk på att det är särskilda krav vad gäller förvaring, transport och journalföring för farligt avfall, mer information om farligt avfall finns på denna sida: Avfall från företag och verksamheter

• Exempel på farligt avfall som kan uppkomma vid en tandvårdsmottagning:
• Utdragna tänder med amalgamfyllningar.
• Fasta rester och slam från behandlingsenhetens avloppssystem.
• Slam, spolvatten, kasserade sugslangar och ledningar som innehåller amalgamrester.
• Smittförande avfall.
• Stickande och skärande avfall.

Kvicksilver i avloppsrör

Kvicksilver kan lagras i avloppsrören. Ytterst få tandvårdskliniker har nollutsläpp av kvicksilver. Även kliniker som har haft amalgamavskiljare från start kan ha betydande mängder i stammarna. Avskiljarna fungerar inte alltid optimalt, installationen kan vara bristfällig eller så har man brustit i skötsel och desinfektion. Det innebär att man får utgå från att det finns kvicksilver i alla avloppsrör som varit anslutna till en tandläkarstol eller en diskbänk.

Enligt miljöbalken har både den som driver en tandvårdsmottagning idag och tidigare verksamhetsutövare ansvar för avloppsrör som är förorenade med amalgam och kvicksilver. Även fastighetsägaren kan ha ett visst ansvar för de kvicksilverförorenade avloppsledningarna i huset.

Anmälan om sanering

När en tandvårdsverksamhet ska avvecklas eller underhållsarbete ska utföras ska en anmälan göras (för referens se §28 i förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd).
Detta gäller till exempel stambyte eller spolning av avloppsledningar. En anmälan ska göras till Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning minst sex veckor innan åtgärden sker.

Välj i första hand att byta ut avloppsrören och i andra hand att spola rören. Även efter en spolning kan det finnas kvar kvicksilver i rören, särskilt om dessa består av gjutjärn. Om inte annat kan visas så ska kasserade avloppsrör hanteras som farligt avfall. Även slam och spolvatten ska tas omhand som farligt avfall. Det är viktigt att anlita ett företag som har kunskap om sanering och rätt teknik för att spola kvicksilverkontaminerade avloppsrör. Annars kan spolningen orsaka utsläpp till mark och vatten.

Att inte göra en anmälan om en anmälningspliktig åtgärd är ett miljöbrott enligt miljöbalken och kan leda till åtal. Detta gäller åtgärder som innebär spolning, byte eller rivning av avloppsledningar inom eller utanför kliniken.

Ska du göra en uppläggning av högst 1 000 ton muddermassor och där föroreningsrisken är liten (ringa) – då ska anmälan göras till Miljö- och Hållbarhetsenheten på Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning. Du kan även behöva ansöka om marklov - kontakta Plan- och Byggenheten på Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning.

Vid uppläggning av mer än 1 000 ton eller om det finns risk att muddermassorna är förorenade krävs tillstånd från Länsstyrelsen.

Att lägga massorna i vattnet anses som dumpning av avfall och då krävs tillstånd från Länsstyrelsen.

Muddring kräver ofta tre prövningar innan man kan påbörja åtgärden:

• tillstånd om vattenverksamhet (Länsstyrelsen)
• dispens från strandskyddet (Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning) samt
• anmälan om uppläggning av muddermassor (Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning)

Uppläggningen ska ske så att massorna inte eroderas ut i vattnet vid högt vattenstånd, det vill säga med god marginal ovanför högsta vattenlinjen och även skyddat från påverkan från islossning. Det är även viktigt att minska risken för att intilliggande marker/vattendrag nås av eventuella föroreningar från muddermassorna. Uppläggningen bör också utformas så att den så långt som möjligt smälter in i omgivningen och att den naturliga strandlinjen bevaras.

Anmälan om uppläggning av muddermassor ska göras i god tid. För handläggning av anmälan debiteras timavgift enligt gällande taxa.