Elevhälsa

Den övergripande elevhälsan arbetar främst med förebyggande och hälsofrämjande arbete. I elevhälsan ingår skolläkare, skolpsykolog, skolsköterska, skolkurator och specialpedagog.

Elevhälsan är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och elevhälsans arbete bedrivs på individ- grupp- och skolenhetsnivå. Lärare har ett särskilt ansvar för att eleverna ska nå de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskap som minst ska uppfyllas, medan elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Samråd med elevhälsan sker bl a vid utredning om oroande frånvaro och vid utredning om behov av särskilt stöd. Vid behov samverkar elevhälsan med hälso- och sjukvården samt socialtjänst.

Skolfrånvaro

Skolan ger möjlighet att utvecklas tillsammans med andra, både i det gemensamma skolarbetet och genom umgänget med andra elever. Om ett barn eller ungdom hittar bra kompisar i skolan kan de ge det stöd och bekräftelse som man behöver. Hur man trivs i skolan hänger ofta ihop med hur skolarbetet går. Därför behöver man som förälder att hålla sig uppdaterad om hur det går med studierna och försöka stötta om det behövs.

Om tonåringen ofta är borta från skolan påverkar det identitetsutvecklingen och de framtida livsmöjligheterna på ett negativt sätt. Skolk kan bero på allt från morgontrötthet, problem med skolarbetet, att vara mobbad, ha svårigheter i det sociala samspelet, till att tonåringen oroar sig för en förälder som har problem.

Frånvaro från skolan är en signal om att allt inte står rätt till och ska alltid tas på allvar. Man behöver dessutom vara uppmärksam på om tonåringen missbrukar alkohol eller droger eller om det förekommer kränkningar och utanförskap.

Vänd dig i första hand till lärare/mentor eller rektor om det är problem med frånvaro i skolan.

Problem i skolan

Att gå i skolan tar upp en stor del av livet. Det kan vara en rolig tid och det kan vara en svår tid. För de flesta varierar det. Om man tycker att något är jobbigt är det bra att prata med någon.

Alla situationer är unika och man vet bäst själv hur det känns att vara i ens egen situation. Trivs man inte i skolan, kan det finnas många olika orsaker till det och många lösningar på ens problem. Kanske finns det andra som är i en liknande situation och som man kan byta idéer och erfarenheter med. Ibland kan man själv hitta orsaken till att man känner som man gör och komma på egna lösningar. Ibland behöver man andras hjälp, till exempel vänner, föräldrar, skolpersonal eller personal från någon annan barn- eller ungdomsverksamhet. Man ska inte behöva må dåligt i sin skola.

Vänd dig i första hand till lärare/mentor eller rektor på skolan om du upplever något problem i skolan.

Kränkande behandling (mobbning)

Det är ett absolut förbud för vuxna i till exempel förskola eller skola att kränka barn/elever, till exempel säga elaka saker, hota eller använda våld. Diskriminering är när personal på en förskola/skola behandlar en person sämre än någon annan person i en jämförbar situation för att man till exempel är bisexuell eller är född i ett annat land än Sverige. Det kan också vara att en lärare, rektor eller annan personal trakasserar dig.

Diskriminering kan även vara indirekt. Ett exempel är när regler som verkar neutrala faktiskt är orättvisa för personer från en viss grupp, till exempel tjejer eller kvinnor. Även diskriminering man drabbas av som har samband med sina anhöriga är förbjuden enligt diskrimineringslagen. Till exempel om ens föräldrar är homosexuella och man trakasseras för detta.

Man kan också anmäla sin skola om den inte har utrett en anmälan om trakasserier eller åtgärdat trakasserier från andra elever eller studenter där.

Kränkande eller diskriminerande behandling kan man anmälda till barn- och elevombudet, BEO och till Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Mobbning är när någon systematiskt trakasserar en annan person fysiskt eller psykiskt. Mobbning betyder att man utesluts ur kamratkretsen, blir illa behandlad och förtrycks. Mobbning är ingen engångsföreteelse utan en systematisk kränkning av en person. Mobbning kan vara allt ifrån att bli kallad nedsättande saker till att bli utsatt för våld. Det har även blivit vanligare att mobbning sker via e-post eller sms. Mobbning kan också vara att bli utfryst.

Mobbning är vanligare än man tror. En tredjedel av alla skolbarn har blivit utsatta för någon form av mobbning under sin skoltid. Hos många sitter ärren efter mobbning kvar länge, ibland hela livet. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på mobbning.

Tecken på mobbning

  • barnet blir tystare
  • barnet berättar inte vad som händer i skolan
  • kompisar följer inte med hem
  • barnet slutar umgås med barndomskompisar
  • barnet vill inte träffa kompisar på fritiden utan vill hellre vara hemma
  • barnet får en helt ny umgängeskrets. Ofta i en annan ort än skolan eller den plats barnet blir mobbat på
  • återkommande huvudvärk och annan värk
  • vredesutbrott
  • sämre aptit
  • mardrömmar
  • blåmärken och andra skador
  • saker som mobiltelefon, klocka eller gymnastikkläder försvinner
  • sämre studieresultat.

Gör så här om du upplever kränkande behandling

Anmäl i första hand händelsen till lärare/mentor eller rektor. Upplever du att du inte får det stöd och den hjälp du behöver kan du anmäla skolan till Skolinspektionen.

Kränkande eller diskriminerande behandling kan även anmälas till barn- och elevombudet, BEO och till Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Kontaktinformation till elevhälsan

Specialpedagog

Specialpedagog förskolaÅsa Norder

Kurator

SkolkuratorMaria Jarefjord Larsson

Skolsköterskor

Skolsköterska f-3 (Gäverängeskolan & Åbyggeby skola)Victoria Horndahl
Skolsköterska 4-9 (Perslundaskolan)Sirpa Kuja-Halkola

Chef Elevhälsa

Chef ElevhälsaMarianne Axlund

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Vad var det du letade efter?
Publicerad: | Senast uppdaterad:

icon Innehåll på sidan